I'm dying

Första träningspasset på 2½ månad är nu avklarat. Körde ett pass med DansAerobic på Sats nere vid mig.
Tog troligtvis ut mig alldeles för mycket med tanke på att ajg inte tränat på så lång tid.
Sista 20 minutrarna körde jag i stort sett på ren frustration över att jag inte kunde sätta korreografin ordentligt på alla ställen. Vet ni hur mycket kraft man får av frustration...
Helst slut efter passet iallafall. Kändes ungefär som att jag hade klivit rakt ut från en skållhet dusch, så passade på att ta en promenad hem istället för att sätta mig på bussen.
Kände mig smått döenda när jah kom hem för att ajg var så slut i kroppen.
Döende kanske kan anses som en smått dramatisk förklaring på det hela, men det känns också som den känsla som bäst kunde beskriva hur jag mådde och kände mig just då.
Gissar att jag har en sak att se fram emot imorgon, Hej träningsvärk!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0